Thru hail and high water

Ja du vet den där härliga känslan. Den när det efter dagar med regn och blåst äntligen ska klarna upp, eller åtminstone inte regna. Den känslan när du backar ut din hoj ur garaget och åker iväg på torra vägar. Torra…

Ja du vet den där härliga känslan, eller hur. När du tankat fullt och ska iväg ut och bara njuta. Känslan som infinner sig när du börjar möta bilar med massa regn på. Känslan när den torra asfalten helt plötsligt är blöt och du tänker – “vilken tur att jag missade den skuren”.

Ja det är nu du har känslan av att det kanske kommer ett par stänk trots allt. Men visst, lite regn gör ju inget. Det skulle trots allt inte regna alls enligt SMHI:s senaste rapport. Den du tittade på ett par minuter innan du åkte…

Känslan börjar nu övergå till en mindre trevlig sådan. En där du inser att det regnar allt mera. Hmmm, kanske skulle du vända hem igen trots allt? Men nej. Du ska ju bara en liten bit. För meningen med turen var egentligen inte att åka i flera timmar, utan att bara åka till grannbyn. Så du fortsätter.

I Hjulsbro börjar det regna allt mer. Efter järnvägsöverfarten så tilltar det ytterligare. Men, tänker du, det skulle ju inte regna. Jag fortsätter. Vid Vårdsbergsrondellen börjar du undra om du verkligen är som du ska i huvudet. Det börjar kännas att det är blött genom skinnstället. Fast inte så mycket. Bara lite. Och det skulle ju inte regna. Det slutar säkert snart. Bäst att fortsätta. OM det trots allt fortsätter regna så blir jag ju lika blöt om jag åker resten av vägen till Linghem som om jag vänder och åker hem.

Jag fortsätter…

Jamen då kommer en ny känsla. Känslan av skräck när det börjar åska och blixra rejält över huvudet på en. Regnet tilltar. Det tilltar och övergår i hagel! Hagel! Hör ni hur fel det är? Iskalla, stenhårda små projektiler som kastas mot dig i en jäkla fart. Det fullkommligt haglar över dig. Hagel som är stora som tuggummikulor du får i automater! Sanlöst! Och det avtar inte. Det bara fortsätter.

Så där, i hagel och regnstorm åker jag på min hoj. Känner hur det kippar i vänster skon av allt vatten som runnit in. Känner hur ont det gör när haglet träffar hela kroppen. Känner det högpitchade ljudet när haglet slår mot hjälmen. Känner hur ALLT är blött. Hur arslet är blött. Hur fötterna är blöta. Hur håret är dyngsurt. Hur handskarna är som om jag doppat dem i en hink vatten. Eller Atlanten för den delen.

Ja JÄKLAR vilken KÄNSLA!

Jag åkte där och tänke att vad fan är det här för jäkla karmaväder. Skrattade för mig själv. Åkte hela vägen till Linghem. Svänger in på parkeringen och stannar hojen. Då stannar också regnet. Himlen spricker upp och jamen vad fan. Det fanns visst ett ljus i tunnel till sist.

Jag hällde vatten ur mina boots. Jag vred ur vatten ur handskar och brallor. Vilken jäkla resa! Minnesvärd, men kanske på ett dåligt sätt?

Kan säga att det var ingen höjdare när jag skulle hem igen att kränga på sig alla blöta kläder. Men det hade i alla fall slutat droppa om dem. Och väl hemma har jag spenderat rätt mycket tid och återinfettning av brallor, handskar, jacka och skor så det inte blir stelt som ett torrt sämskskinn. Får väl se i morgon om det går att få på sig igen. Haha.

Fast å andra sidan så kan jag ju smörja på det en dag till. Det ska nämligen regna i morgon 😀

 

 

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s